Mobbing....
En annan anledning till mobbing tror jag är det klassiska, avundsjuka. Jag har en vän som retade mig när jag var liten, han sa att jag hade stora ögon. Nu, ca 10år senare har han sagt att enda anledningen till att han retade mig var att han tyckte att hans ögon var för små.
En fråga jag ställer mig är: Syns mobbing?
Bara idag kom jag i kontakt med begreppet inte bara en gång utan 2. Vår klassföreståndare tog upp det i klassen idag att någon känner sig utstött eller mobbad.
"Kan inte vara den här klassen han snackar om" tänkte jag, med tanke på vilken sammanhållning vi ändå har, men efter att någon frågat om det verkligen gällde vår klass så svarade vår lärare att, ja det gäller eran klass. Det kan vara så lätt att missa.
Sedan bara två timmar senare sitter jag på bussen påvägen hem. Har hittat sportbladet eller någon sådan tidning på en bänk som jag sitter och skummar igenom. Vi åker förbi en högstadieskola där massa elever stiger på för att åka hem. I närheten av mig sätter sig ett gäng pojkar varav en av dem sitter ensam och äter en glass ur en såndär MC Donalds "skål". Pojken som sitter ensam är lite knubbig och har glasögon. Vi åker en bit och hans glass börjar ta slut. Där sitter han och skrapar i botten med den lilla plastskeden när en i pojkgänget ironiskt säger något i stil med: "Jag tror inte att du kan få ut något mer från den."
De andra skrattar lite tyst, det låter i alla fall som det där jag sitter på sätet bakom dem och sneglar lite över min tidning. Pojken med glassen försöker några gånger prata med de andra men varje gång så tystas han med en ironisk kommentar eller också svarar ingen. Han kliver senare av på samma busshållsplats som jag, tillsammans med en av grabbarna från gänget.
"-Vi syns imorn" säger pojken som hade glassen.
"-Ahh, visst" säger den andra pojken, denna gång utan den ironiska klangen på rösten.
När han inte längre var med sitt gäng var det precis som om han inte behövde klanka ner på glasspojken.
När jag satt där på bussen kom jag att fundera, vad gör man i en sånn situation som jag ändå sitter i just nu? Ska man ingripa, och i sånt fall vad ska jag säga? De slår inte pojken, de är "bara" ironiska och stänger honom ute. Det är inget olagligt så vitt jag vet. Samtidigt säger jag inte att det är okey att se på det och bara låta det vara, men det är en väldigt komplicerad fråga, jag vet inte hur de är mot denhär pojken annars.
Dessa två exempel tycker jag visar hur olika lätt/svårt det kan vara att upptäcka mobbing, men faktum är att man måste upptäcka det och fram för allt, stoppa det när det väl är upptäckt. Skolmassakern i Finland, jag vet inte, men mobbing skulle kunna vara en anledning till att sådana tankar startar för att sedan växa sig starkare och större.
Usch, blir illa till mods när jag hör sånt där. Jag tycker det är fruktansvärt. Men i din situation där, det är så svårt hur man ska agera. Jag tror inte jag skulle kunna säga till även om jag hade velat. Men jag tycker absoult inte det är fel att säga till. Jag tror inte riktigt barnen tänker efter inan dem säger saker ibland, så dem behöver någon som påminner dem om att det är fel att säga vissa saker. Oj, vad långt det här blev.
Sådana situationer som med pojken med glassen har jag tänkt på flera gånger! Vad gör man egentligen? Jag tycker inte heller att det är okej, och blir egentligen förbannad på dom som inte gör någonting åt sådant - men vad ska man göra? Jag kan inte tänka mig att jag heller hade gjort någonting i den situationen. Jag tror inte att det hjälper att en helt okänd person säger till de andra att sluta, det skulle lika gärna kunna bli värre. Jätte svårt!
haha You did it. Minns att du talade om mobbningkortet och blommorna på bussen ;P