Mickes fotoskola del 4!
Hallå! Är det dax igen nu då, del fyra redan! Det går undan så det heter duga, hoppas bara att det inte tar slut på idéer om vad man ska försöka hålla lektion om.
Jaja, idag tänkte jag försöka gå igenom lite basic om vad de olika knapparna som finns på kameran betyder.
Detta är en bild av en Nikon D80 uppifrån. De flesta nikonkamerorna har dessa olika knapparna och inställningarna och de ser så vitt jag vet ut likadant. Jag tror även att andra märken har liknande symboler.
Jag ska börja med att säga att i så vitt jag vet alla systemkameror finns det en ljusmätare som berättar hur kameran tycker ljuset är, för mörkt, för ljust. Den mäter med andra ord bildens ljus. Det som är inringat i rött är en sådan mätare i en canonkamera. Man kan ofta se den mätaren i sökaren och då kan man ändra inställningar utan att behöva ta bort ögat från bilden. Är mätaren förskjuten mot minus så är bilden underexponerad, alltså för mörk. Är den skjuten mot plus så är den överexponerad alltså för ljus! Jag ska försöka väva in hur man har användning av denna nedan.
1. Om man ställer in denna ratt på M så innebär det att du har fullständig kontroll över kameran, du kör i manuell. Med andra ord är det du som ställer bländare, ISO och exponeringstiden själv. Du väljer även om du vill använda blixt eller ej. När du fotar i M-läget så kan du ta hjälp av ljusmätaren och genom den kolla om dina inställningar på exponeringstid, bländare och ISO kommer att ge en bra bild som inte blir alldeles för ljus eller för mörk men i slutändan så är det du som bestämmer. Manuell är bra att anväda när du vill ha 100% kontroll över bilderna. Nackdelen kan vara att det tar lite extra tid att få till den perfekta bilden då man ofta måste ta någon testbild för att se att man blir nöjd med ljuset.
2. Aperture, eller som det heter på svenska bländare. Detta betyder att A är något som kallas för bländarfördel, d.v.s. du sköter bländaren. När du ställer in ett bländartal så anpassar kameran exponeringstiden efter bländaren för att få bilden rättexponerad enligt kamerans ljusmätare. ( Funderar du på hur bländare och exponeringstid funkar tillsammans så rekomenderar jag att du läser mina tidigare lektioner! ) Du kan ändra ISO för att få snabbare och långsammare tider när du är i bländarfördel. Bländarfördel kan vara bra om du vill ha ett bestämt skärpedjup men inte har tid att komma fram till vilka slutartider som passar för att bilden ska bli rättexponerad (att bilden ska bli så ljus som du vill). Du väljer själv om du vill använda blixt eller ej.
Bilderna under är tagna med bländarfördel. Den vänstra har jag bländare 3.5 och kameran valde en exponeringstid på 0.77 sekund. Den högra är tagen med bländare 20 och kameran valde en exponeringstid på 20 sekunder. Om man tittar på bilderna så är de nästan exakt lika ljusa, vilket bevisar att kameran alltid strävar efter att ta "rättexponerade" bilder.
3. Shutter = Slutare. Detta är exponeringsförval vilket innebär att du ställer exponeringstid och kameran anpassar med en bländare som ger en rättexponerad bild precis som i bländarfördel. Även här kan du anpassa ISO men för att anpassa bländaren denna gång. Detta kan vara bra om du vet att du behöver en väldigt kort exponeringstid för att få en skarp bild. Du väljer om du vill ha blixt eller ej. Bilderna nedan är tagna i exponeringsförval. Första bilden (vänster) valde jag en tid på 1 sekund. Kameran anpassade med bländare 3.5. Högra bilden valde jag en exponeringstid på 4 sek och kameran väljer bländare 8. Här en än gång blir bägge bilderna lika ljusa trots att jag valde olika exponeringstider. Detta p.g.a. att kameran strävar efter rätt exponering.
5. Auto. Här tappar du all kontroll då kameran själv väljer både bländare, exponeringstid, ISO och bestämmer om den inbyggda blixten ska användas.
Bilden här är tagen i Auto och kameran valde att använda blixt, en exponeringstid på 1/60 sekund och bländare 3.5.
Jag ska väl tillägga att de ord jag använt kan nog variera beroende på vem som anväder dem, exponeringfördel kan även kallas slutarfördel o.s.v.
6. Denhär knappen väljer vilken sorts ljusmätning kameran ska göra. De olika inställningarna kan heta lite olika och kan till exempel vara punktmätning (spot), centrumvägd eller evaluerande. Detta kommer att påverka ljusmätaren som i sin tur styr läge 2-5. På spotmätning så mäter den ljuset där du fokuserar (mellan 3-10% av bilden) alltså ett väldigt litet område i bilden. Bländare och exponeringstid kommer då anpassas för att göra detta lilla område rättexponerat.
När man anväder centrumvägd mätning mäter den ett litet större område men fortfarande väldigt begränsat.
Den sista anväder man när man vill få en så allmänt bra exponerad bild som möjligt, både förgrund, motiv och bakgrund.
7. Detta är exponeringskompensationen. Detta anväder man i de olika lägena 2-5. Om du vill ta en bild i något av dessa lägen men vill att den ska vara ljusare eller mörkare så kan du ställa upp eller ned exponeringskompensationen. Om du ex. ställer ner exponeringskompensationen så kommer kameran att sträva efter att ta mörkare bilder och tvärt om, om du ställer upp exponeringskompensationen!
8. Här kan du välja mellan olika inställningar hur du ska ta bilderna. Du kan ta singelbilder, alltså en och en. Seriebilder d.v.s. du håller ner avtryckaren och kameran tar flera bilder. Du kan även anväda självutlösare om du själv skulle vilja vara med på bild.
OMG, det där tog lite tid att skriva men jag hoppas VERKLIGEN att DU har lärt dig något som du kan få användning för!
Snälla, lämna en kommentar om vad du tyckte om lektionen så jag vet, och även förslag på vad nästa lektion kan handla om. Ha det, syns här snart igen!
Jaja, idag tänkte jag försöka gå igenom lite basic om vad de olika knapparna som finns på kameran betyder.
Detta är en bild av en Nikon D80 uppifrån. De flesta nikonkamerorna har dessa olika knapparna och inställningarna och de ser så vitt jag vet ut likadant. Jag tror även att andra märken har liknande symboler.
Jag ska börja med att säga att i så vitt jag vet alla systemkameror finns det en ljusmätare som berättar hur kameran tycker ljuset är, för mörkt, för ljust. Den mäter med andra ord bildens ljus. Det som är inringat i rött är en sådan mätare i en canonkamera. Man kan ofta se den mätaren i sökaren och då kan man ändra inställningar utan att behöva ta bort ögat från bilden. Är mätaren förskjuten mot minus så är bilden underexponerad, alltså för mörk. Är den skjuten mot plus så är den överexponerad alltså för ljus! Jag ska försöka väva in hur man har användning av denna nedan.
1. Om man ställer in denna ratt på M så innebär det att du har fullständig kontroll över kameran, du kör i manuell. Med andra ord är det du som ställer bländare, ISO och exponeringstiden själv. Du väljer även om du vill använda blixt eller ej. När du fotar i M-läget så kan du ta hjälp av ljusmätaren och genom den kolla om dina inställningar på exponeringstid, bländare och ISO kommer att ge en bra bild som inte blir alldeles för ljus eller för mörk men i slutändan så är det du som bestämmer. Manuell är bra att anväda när du vill ha 100% kontroll över bilderna. Nackdelen kan vara att det tar lite extra tid att få till den perfekta bilden då man ofta måste ta någon testbild för att se att man blir nöjd med ljuset.
2. Aperture, eller som det heter på svenska bländare. Detta betyder att A är något som kallas för bländarfördel, d.v.s. du sköter bländaren. När du ställer in ett bländartal så anpassar kameran exponeringstiden efter bländaren för att få bilden rättexponerad enligt kamerans ljusmätare. ( Funderar du på hur bländare och exponeringstid funkar tillsammans så rekomenderar jag att du läser mina tidigare lektioner! ) Du kan ändra ISO för att få snabbare och långsammare tider när du är i bländarfördel. Bländarfördel kan vara bra om du vill ha ett bestämt skärpedjup men inte har tid att komma fram till vilka slutartider som passar för att bilden ska bli rättexponerad (att bilden ska bli så ljus som du vill). Du väljer själv om du vill använda blixt eller ej.
Bilderna under är tagna med bländarfördel. Den vänstra har jag bländare 3.5 och kameran valde en exponeringstid på 0.77 sekund. Den högra är tagen med bländare 20 och kameran valde en exponeringstid på 20 sekunder. Om man tittar på bilderna så är de nästan exakt lika ljusa, vilket bevisar att kameran alltid strävar efter att ta "rättexponerade" bilder.
3. Shutter = Slutare. Detta är exponeringsförval vilket innebär att du ställer exponeringstid och kameran anpassar med en bländare som ger en rättexponerad bild precis som i bländarfördel. Även här kan du anpassa ISO men för att anpassa bländaren denna gång. Detta kan vara bra om du vet att du behöver en väldigt kort exponeringstid för att få en skarp bild. Du väljer om du vill ha blixt eller ej. Bilderna nedan är tagna i exponeringsförval. Första bilden (vänster) valde jag en tid på 1 sekund. Kameran anpassade med bländare 3.5. Högra bilden valde jag en exponeringstid på 4 sek och kameran väljer bländare 8. Här en än gång blir bägge bilderna lika ljusa trots att jag valde olika exponeringstider. Detta p.g.a. att kameran strävar efter rätt exponering.
4. P = program automatik , den innebär att kameran ställer både exponeringstid och bländare efter ljusmätaren. Du har fortfarande kontroll över blixten och ISO. Bilden under är tagen i detta läge. Kameran valde bländare 5.6 och exponeringstid 1.3 sekund.
5. Auto. Här tappar du all kontroll då kameran själv väljer både bländare, exponeringstid, ISO och bestämmer om den inbyggda blixten ska användas.
Bilden här är tagen i Auto och kameran valde att använda blixt, en exponeringstid på 1/60 sekund och bländare 3.5.
Jag ska väl tillägga att de ord jag använt kan nog variera beroende på vem som anväder dem, exponeringfördel kan även kallas slutarfördel o.s.v.
6. Denhär knappen väljer vilken sorts ljusmätning kameran ska göra. De olika inställningarna kan heta lite olika och kan till exempel vara punktmätning (spot), centrumvägd eller evaluerande. Detta kommer att påverka ljusmätaren som i sin tur styr läge 2-5. På spotmätning så mäter den ljuset där du fokuserar (mellan 3-10% av bilden) alltså ett väldigt litet område i bilden. Bländare och exponeringstid kommer då anpassas för att göra detta lilla område rättexponerat.
När man anväder centrumvägd mätning mäter den ett litet större område men fortfarande väldigt begränsat.
Den sista anväder man när man vill få en så allmänt bra exponerad bild som möjligt, både förgrund, motiv och bakgrund.
7. Detta är exponeringskompensationen. Detta anväder man i de olika lägena 2-5. Om du vill ta en bild i något av dessa lägen men vill att den ska vara ljusare eller mörkare så kan du ställa upp eller ned exponeringskompensationen. Om du ex. ställer ner exponeringskompensationen så kommer kameran att sträva efter att ta mörkare bilder och tvärt om, om du ställer upp exponeringskompensationen!
8. Här kan du välja mellan olika inställningar hur du ska ta bilderna. Du kan ta singelbilder, alltså en och en. Seriebilder d.v.s. du håller ner avtryckaren och kameran tar flera bilder. Du kan även anväda självutlösare om du själv skulle vilja vara med på bild.
OMG, det där tog lite tid att skriva men jag hoppas VERKLIGEN att DU har lärt dig något som du kan få användning för!
Snälla, lämna en kommentar om vad du tyckte om lektionen så jag vet, och även förslag på vad nästa lektion kan handla om. Ha det, syns här snart igen!
Mickes Fotoskola del 3!!
Jaha, känns som om vi börjar komma igång med denhär fotoskolan nu, vad känner du? Var de 2 föregående lektionerna förståerliga? Om inte så är det bara att fråga så ska jag försöka förklara!
Ohh well, moving on!
Idag ska jag gå igenom lite om ISO!
Så vitt jag vet så finns det en ISO-inställning i alla digitala kameror, åtminstonde i alla digitala systemkameror. ISO-känslighet kommer från början från filmen som man hade i analoga kameror. Filmen var olika ljuskänslig och behövde därför mer eller mindre ljus för att skapa likljusa bilder.
I en digital kamera så behöver man inte byta filmrulle för att ändra ISO, oftast så är denna funktion bara knapptryckningar bort. ISO är alltså olika ljuskänsligheter i din digitala kamera. Låga ISO-tal ger lite sämre ljuskänslighet, därmed längre exponeringstid, medan höga ISO-tal ger bättre ljuskänslighet och kortare exponeringstider.
Men som ni alla vet så får man aldrig något gratis här i livet, det finns nästan alltid en baksida och så är det även i detta fall. Om man anväder höga ISO-tal så kommer man att få något som kallas brus. Jag ska försöka visa på dessa bilder vad brus är för något.
(denna bild har ISO 200)
Den här bilden ovan är tagen i mitt kök, jag har använt olika saker för att man ska kunna se hur bruset blir på olika ytor. Jag har använt stativ så att alla bilder ska bli exakt lika. Alla bilderna är tagna med bländare 10 för att ge skärpedjup. Det som jag ändrat är ISO-känsligheten mellan de olika bilderna och låtit kameran ändra exponeringstid för att alla bildern ska bli lika ljusa. Jag kan använda ISO-känslighet mellan 200-3200 på min Nikon D40, det är väl olika på olika kameror antar jag. Det området som är inringat med den blå fyrkanten är det området du ser nedan. Jag har klippt ut denna bit ur alla bilderna med de olika ISO-känsligheterna så att du kan jämföra bruset. Med andra ord så såg alla bilder ut precis som den här bilden ovan gör fast med olika ISO-inställningar.
På första bilden med ISO 200, exponeringstid: 2.5 sekund, så är den väldigt klar, skärpan är god och, hur ska man säga. Ytan är len! (missförstå mig rätt!)
Andra bilden med ISO 400, exponeringstid 1.3 sekund, så är skillnaden knappt märkbar, god skärpa och lågt brus = lite brus
Bild Nr.3 där jag hade ISO 800 och exponeringstid 0.62 sekund så syns det lite grann, på luckorna bakom "extra" asken. Ytan är lite kornig! Detta mina damer och herrar är brus!
Bild Nr.4, ISO 1600, exponeringstid 1/3 sekund, så syns bruset mycket tydligare och skulle man vilja använda denhär bilden på något vis, t.ex. till en stor utskrift så kommer man antagligen se bruset på bilden.
Bild Nr.5, ISO 3200, exponeringstid 1/6 sekund. Bruset syns nu tydligt och åtminstonde jag börjar allvarligt att störa mig på det när det blir så mycket som det är nu.
Här nedan ser du hela bild Nr.5
Enlig mig så blir det inte så vackert med en massa brus utan bara störade så därför försöker jag alltid fota med så låga ISO-tal som möjligt. Fotar man ute så behöver man ofta inte gå upp mycket i ISO för att få till exponeringstider som duger. Dock så är det där alltid en fin balansgång, precis som allt annat inom foto. Där jag skrivit förklaringar till alla bilder har jag även skrivit exponeringstiden. Som du ser så minskar exponeringstiden när ISO-talen stiger.
I och med detta så måste man ibland välja, vill jag få en skarp bild eller en bild som är fri från brus eftersom du lättare kan få en skarp bild om du använder korta exponeringstider. Ställer du upp ISO för att få en kortare exponeringstid så får du antagligen en skarpare bild men du får brus i bilden. Har du en längre exponeringstid och lågt ISO så slipper du bruset men risken för en oskarp bild ökar. Till detta kan man även anpassa bländaren för att uppnå olika ljus. Om du funderar på vad en bländare är eller vad den gör så läs del 2 i min foto skola!
Man måste alltså alltid prioritera vad som är viktigast, lågt brus eller skärpa. Om man sätter till en egen ljuskälla så som en blixt så får man bättre ljusförhållanden och kan därför köra lägre ISO-tal och kortare exponeringstider! Jag ska snacka lite mer om blixtar någon annan gång, men nu ska jag sova!
Kan väl bara tilläga innan jag tar en tupplur att bruset kan se olika ut på olika kameror och olika kameror är olika bra på att ta hand om bruset. Detta innebär att med vissa kameror kan man använda högre ISO-tal utan att bilden blir brusig!
Hoppas att denna lektion har varit lärorik och säg till om det är något specielt som ni vill att jag ska försöka gå igenom!
Ohh well, moving on!
Idag ska jag gå igenom lite om ISO!
Så vitt jag vet så finns det en ISO-inställning i alla digitala kameror, åtminstonde i alla digitala systemkameror. ISO-känslighet kommer från början från filmen som man hade i analoga kameror. Filmen var olika ljuskänslig och behövde därför mer eller mindre ljus för att skapa likljusa bilder.
I en digital kamera så behöver man inte byta filmrulle för att ändra ISO, oftast så är denna funktion bara knapptryckningar bort. ISO är alltså olika ljuskänsligheter i din digitala kamera. Låga ISO-tal ger lite sämre ljuskänslighet, därmed längre exponeringstid, medan höga ISO-tal ger bättre ljuskänslighet och kortare exponeringstider.
Men som ni alla vet så får man aldrig något gratis här i livet, det finns nästan alltid en baksida och så är det även i detta fall. Om man anväder höga ISO-tal så kommer man att få något som kallas brus. Jag ska försöka visa på dessa bilder vad brus är för något.
(denna bild har ISO 200)
Den här bilden ovan är tagen i mitt kök, jag har använt olika saker för att man ska kunna se hur bruset blir på olika ytor. Jag har använt stativ så att alla bilder ska bli exakt lika. Alla bilderna är tagna med bländare 10 för att ge skärpedjup. Det som jag ändrat är ISO-känsligheten mellan de olika bilderna och låtit kameran ändra exponeringstid för att alla bildern ska bli lika ljusa. Jag kan använda ISO-känslighet mellan 200-3200 på min Nikon D40, det är väl olika på olika kameror antar jag. Det området som är inringat med den blå fyrkanten är det området du ser nedan. Jag har klippt ut denna bit ur alla bilderna med de olika ISO-känsligheterna så att du kan jämföra bruset. Med andra ord så såg alla bilder ut precis som den här bilden ovan gör fast med olika ISO-inställningar.
På första bilden med ISO 200, exponeringstid: 2.5 sekund, så är den väldigt klar, skärpan är god och, hur ska man säga. Ytan är len! (missförstå mig rätt!)
Andra bilden med ISO 400, exponeringstid 1.3 sekund, så är skillnaden knappt märkbar, god skärpa och lågt brus = lite brus
Bild Nr.3 där jag hade ISO 800 och exponeringstid 0.62 sekund så syns det lite grann, på luckorna bakom "extra" asken. Ytan är lite kornig! Detta mina damer och herrar är brus!
Bild Nr.4, ISO 1600, exponeringstid 1/3 sekund, så syns bruset mycket tydligare och skulle man vilja använda denhär bilden på något vis, t.ex. till en stor utskrift så kommer man antagligen se bruset på bilden.
Bild Nr.5, ISO 3200, exponeringstid 1/6 sekund. Bruset syns nu tydligt och åtminstonde jag börjar allvarligt att störa mig på det när det blir så mycket som det är nu.
Här nedan ser du hela bild Nr.5
Enlig mig så blir det inte så vackert med en massa brus utan bara störade så därför försöker jag alltid fota med så låga ISO-tal som möjligt. Fotar man ute så behöver man ofta inte gå upp mycket i ISO för att få till exponeringstider som duger. Dock så är det där alltid en fin balansgång, precis som allt annat inom foto. Där jag skrivit förklaringar till alla bilder har jag även skrivit exponeringstiden. Som du ser så minskar exponeringstiden när ISO-talen stiger.
I och med detta så måste man ibland välja, vill jag få en skarp bild eller en bild som är fri från brus eftersom du lättare kan få en skarp bild om du använder korta exponeringstider. Ställer du upp ISO för att få en kortare exponeringstid så får du antagligen en skarpare bild men du får brus i bilden. Har du en längre exponeringstid och lågt ISO så slipper du bruset men risken för en oskarp bild ökar. Till detta kan man även anpassa bländaren för att uppnå olika ljus. Om du funderar på vad en bländare är eller vad den gör så läs del 2 i min foto skola!
Man måste alltså alltid prioritera vad som är viktigast, lågt brus eller skärpa. Om man sätter till en egen ljuskälla så som en blixt så får man bättre ljusförhållanden och kan därför köra lägre ISO-tal och kortare exponeringstider! Jag ska snacka lite mer om blixtar någon annan gång, men nu ska jag sova!
Kan väl bara tilläga innan jag tar en tupplur att bruset kan se olika ut på olika kameror och olika kameror är olika bra på att ta hand om bruset. Detta innebär att med vissa kameror kan man använda högre ISO-tal utan att bilden blir brusig!
Hoppas att denna lektion har varit lärorik och säg till om det är något specielt som ni vill att jag ska försöka gå igenom!
Steg 2 i Mickes fotoskola! Bländare!
Hallå allesammans och välkomna till steg 2 i min lilla enkla fotoskola. Idag ska jag försöka förklara vad en bländare är och vad den gör.
Bländaren sitter i objektivet och det är den som bestämmer hur mycket ljus som släpps igenom. Såhär ser bländaren ut, den består av plator som överlappar varandra och kan få hålet att bli större och mindre. Detso mindre hål, detso mindre ljus kommer in såklart.
Bländaren sitter i objektivet och det är den som bestämmer hur mycket ljus som släpps igenom. Såhär ser bländaren ut, den består av plator som överlappar varandra och kan få hålet att bli större och mindre. Detso mindre hål, detso mindre ljus kommer in såklart.
Bländartalen anges i olika heltal och decimaltal. Låga bländartal innebär en stor bländaröppning, medan höga bländartal innebär att öppningen är ganska liten. Som exempel så har jag ett objektiv som jag fick med när jag köpte min D40, ett Nikonobjektiv med brännviden 18-55mm med bländare 3.5-5.6
När det står att den har bländare 3.5-5.6 så innebär det att de är de minsta bländartalen d.v.s. största bländaröppningen objektivet kan ha. När det då står 3.5-5.6 så är det minsta bländartalet inte fast, d.v.s. på dessa objektiv kan man bara ha bländare 3.5 när man har fullt utzoomat i mitt fall när jag har utzoomat på 18mm. I fullt inzoom så kan man som lägst ha bländare 5.6 på mitt objektiv. Det finns objektiv som har en "fast bländare" rakt igenom, d.v.s. att man han ha ex. bländare 3.5 på vilken brännvid som helst (brännvid = inzoomet). Dessa objektiv brukar dock vara väldgt dyra.
Jaha, nu har vi klarat av detdär jobbiga, nu kan vi gå på något mycket roligare vilket är hur man kan använda dethär och vad det gör. Bländaren och exponeringstiden hänger ju ihop i vått och torrt, för att få bilden rättexponerad (få bilden så som man vill ha den ljusmässigt) så måste man anpassa bländare till exponeringstiden. Desto högre bländartal (mindre bländare), desto längre slutartid måste användas för att få bilden ljus och fin.
Då kanske du tänker, "ja, men då kör man väl alltid med ett litet bländartal/stor bländaröppning så får man alltid till korta slutartider. Ja, en klok tanke men nu är det så att bländaren styr även något som kallas skärpedjup. Jag ska visa vad det innebär i några bilder här. Dessa bilder är inte tagna för att vara snygga utan är tagna ur en ren pedagogisk vinkel. ^^
Skärpedjup är hur djupt i bilden skärpan går. Ett kort skärpedjup är när det är skarpt bara en liten bit in i bilden som på bild 1, medan ett långt skärpedjup är när skärpan går långt in i bilden som i bild 4.
Alla dessa bilder är tagna på brännvid 18mm, kottarna står på ca 10cm avstånd från varandra.
Bild nr.1: Där använde jag bländare 3.5, alltså den största bländaröppningen jag kan ha på det objektivet. Kameran valde sedan en exponeringstid på 1/640 sekund. Som du ser så är det ett ganska kort skärpedjup.
Bild nr.2: Bländare 9, exponeringstid 1/100 sekund. Lite längre skärpedjup.
Bild nr.3: Bländare 18, exponeringstid 1/25 sekund. Ännu ett lite längre skärpedjup.
Bild nr.4: Bländare 22, exponeringstid 1/15 sekund. Längsta skärpedjupet bland dessa bilder.
För att summera detta så bli skärpedjupet kortare desto lägre bländartal/större bländaröppning man använder.
Som du ser så ökar exponeringstiden allt eftersom jag använder högre bländartal/mindre bländaröppning, men samtidigt så är bilderna i princip lika ljusa. Det beror då på att man måste ha kortare tider för att få in tillräckligt med ljus när man har en liten bländaröppning.
Man kan leka med skärpedjup på många olika vis, jag tänkte visa några exempel nu.
När man vill sätta stort fokus på något men ändå visa det som finns i bakgrunden/förgrunden så kan man använda ett kort skärpedjup. Här står ju bollen i fokus, men bilden blir mer intressant med handen i bakgrunden.
Man kan också använda ett kort skärpedjup när man vill markera ett visst djup i bilden.
Eller också använder man det på annat vis. Möjligheterna är oändliga!
Hoppas att ni har lärt er något av detta, ut och testa lite så ska jag komma på vad jag ska försöka gå igenom nästa gång. Kom gärna med förfrågningar om saker och ting och gärna tips om vad jag ska skriva guider om! Ses snart!
Hoppas att ni har lärt er något av detta, ut och testa lite så ska jag komma på vad jag ska försöka gå igenom nästa gång. Kom gärna med förfrågningar om saker och ting och gärna tips om vad jag ska skriva guider om! Ses snart!
Fotoskolan! :D Steg 1!
Min tanke är att jag ska efter min egen förmåga försöka lära ut lite basic inom foto, främst foto med systemkamera. Skulle det vara så att allt jag skriver inte stämmer så får ni va på mig och tillrättavisa mig eftersom jag själv är något av en amatörfotograf. Men lite lätta "komma igång" lektioner tänkte jag ha! :D
Det första jag tänkte gå igenom är slutartider. På din systemkamera så kan du ställa in olika slutartider, eller som det heter, exponeringstid d.v.s. under hur lång tid bilden kommer att tas. Du gör det nog lättast på M alltså manuell.
Kort slutartid används ofta när man vill frysa en bild som rör sig, om någon hoppar med snowboard eller skidor, en snabb bil eller liknande.
På denhär bilden har jag exponeringstid: 1/400 av en sekund. Om man tittar noga på handen till vänster så ser man att den inte är helt skarp utan lite suddig. Detta är rörelseoskärpa och beror på att min slutartid inte var tillräckligt kort. Dock så blev bilden i övrigt skarp så antagligen rörde Jossan här på den handen extra snabbt.
Lång exponeringstid kan vara bra om man vill ha en sammanhängande rörelse som ex. ljus på kvällen eller få ett härligt flöde på vatten.
Första bilden har en exponeringstid på 3 sekunder. Det var en bekant som snurrade något som man kallar pojs tror jag. Det är en brinnande boll på en kedja. Genom att ha en lång slutartid så fångar man rörelsen under en längre tid och detta blir resultatet. Om man tittar lite noggrannare så ser man att ansiktet är väldigt suddigt, det beror dels på rörelseoskärpa genom att han rör sig, dels för att jag tog bilden på frihand, d.v.s. utan stativ.
Bilden är helt oredigerad.
Bild Nr 2 har en exponeringstid på 1/2 sekund och där ser man att allt vatten har en rörelseoskärpa medan stenar och metallbiten är skarpa. Detta tack vare att jag lade ner kameran och använde självutlösare. På så vis, antingen genom att lägga ner kameran eller ha stativ och sedan använda självutlösare kan man få skarpa bilder även när man har långa exponeringstider. Det blir dock bara skarp på de saker som står stilla, så som stenarna och metallen i det här fallet.
Desto längre slutartid man har desto ljusare bild kommer man få beroende på omständigheterna. Har man en slutartid på säg en sekund så tas det in ljus under en sekunds tid. Under dåliga ljusförhållanden så kan detta vara användbart eftersom bilden blir ljusare om man har en lång slutartid. Är det dock ljust ute och man har en lång slutartid så är risken stor att för mycket ljus tas in och bilden blir alldeles för ljus. Detta hänger ihop med något som heter bländare som sitter i objektivet, bländare ska jag gå igenom lite bättre i nästa guide.
När jag tog den här bilden så hade jag en exponeringstid på 1/6 sekund eftersom det var väldigt mörkt ute och jag ville ha det naturliga ljuset från lampan han sitter brevid och inte blixtljus. För att det skulle lyckas var jag dock tvungen att använda stativ och självutlösare + att Niklas var tvungen att sitta väldigt stilla.
När man har kortare exponeringstider så blir bilderna mycket mörkare mot hur de skulle bli med lång slutartid, men under dagarna och med hjälp av antingen den inbyggda blixten eller en extern blixt så kan man ofta använda kortare tider och därmed frysa ögonblick om man så vill.
Jag hoppas att detta har varit till någon hjälp och att du kikar in igen då jag tänker prata om bländare.
Det första jag tänkte gå igenom är slutartider. På din systemkamera så kan du ställa in olika slutartider, eller som det heter, exponeringstid d.v.s. under hur lång tid bilden kommer att tas. Du gör det nog lättast på M alltså manuell.
Kort slutartid används ofta när man vill frysa en bild som rör sig, om någon hoppar med snowboard eller skidor, en snabb bil eller liknande.
På denhär bilden har jag exponeringstid: 1/400 av en sekund. Om man tittar noga på handen till vänster så ser man att den inte är helt skarp utan lite suddig. Detta är rörelseoskärpa och beror på att min slutartid inte var tillräckligt kort. Dock så blev bilden i övrigt skarp så antagligen rörde Jossan här på den handen extra snabbt.
Lång exponeringstid kan vara bra om man vill ha en sammanhängande rörelse som ex. ljus på kvällen eller få ett härligt flöde på vatten.
Första bilden har en exponeringstid på 3 sekunder. Det var en bekant som snurrade något som man kallar pojs tror jag. Det är en brinnande boll på en kedja. Genom att ha en lång slutartid så fångar man rörelsen under en längre tid och detta blir resultatet. Om man tittar lite noggrannare så ser man att ansiktet är väldigt suddigt, det beror dels på rörelseoskärpa genom att han rör sig, dels för att jag tog bilden på frihand, d.v.s. utan stativ.
Bilden är helt oredigerad.
Bild Nr 2 har en exponeringstid på 1/2 sekund och där ser man att allt vatten har en rörelseoskärpa medan stenar och metallbiten är skarpa. Detta tack vare att jag lade ner kameran och använde självutlösare. På så vis, antingen genom att lägga ner kameran eller ha stativ och sedan använda självutlösare kan man få skarpa bilder även när man har långa exponeringstider. Det blir dock bara skarp på de saker som står stilla, så som stenarna och metallen i det här fallet.
Desto längre slutartid man har desto ljusare bild kommer man få beroende på omständigheterna. Har man en slutartid på säg en sekund så tas det in ljus under en sekunds tid. Under dåliga ljusförhållanden så kan detta vara användbart eftersom bilden blir ljusare om man har en lång slutartid. Är det dock ljust ute och man har en lång slutartid så är risken stor att för mycket ljus tas in och bilden blir alldeles för ljus. Detta hänger ihop med något som heter bländare som sitter i objektivet, bländare ska jag gå igenom lite bättre i nästa guide.
När jag tog den här bilden så hade jag en exponeringstid på 1/6 sekund eftersom det var väldigt mörkt ute och jag ville ha det naturliga ljuset från lampan han sitter brevid och inte blixtljus. För att det skulle lyckas var jag dock tvungen att använda stativ och självutlösare + att Niklas var tvungen att sitta väldigt stilla.
När man har kortare exponeringstider så blir bilderna mycket mörkare mot hur de skulle bli med lång slutartid, men under dagarna och med hjälp av antingen den inbyggda blixten eller en extern blixt så kan man ofta använda kortare tider och därmed frysa ögonblick om man så vill.
Jag hoppas att detta har varit till någon hjälp och att du kikar in igen då jag tänker prata om bländare.